Hur arbetar man med ergonomi inom vården

Syftet med ett systematiskt arbetsmiljöarbete är att i det dagliga arbetet uppmärksamma och ta hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas hälsa och säkerhet. Flera yrkesroller arbetar med ergonomi, både vad gäller förebyggande, utredande och åtgärdande uppgifter: Fysioterapeut, ergonom, beteendevetare, psykolog, arbetsmiljöingenjör, företagsläkare och företagssköterska.

Företagshälsovården är en expertresurs och anlitas vid planerandet av arbetet, för undersökningar och genomförande av riskbedömningar samt för att föreslå åtgärder och utbilda personal. En annan viktig faktor är belysningens utformning. Dessa skador orsakar både svårt och långvarigt lidande. Ergonomi handlar om hur människor interagerar med sin fysiska och psykosociala omgivning och den är en viktig faktor i alla arbetsmiljöer.

Målet med ergonomin är att skapa en säker och effektiv arbetsmiljö som minimerar påfrestningar och maximerar produktiviteten. Lagen säger att arbetet skall anpassas till människors olika psyskiska och fysiska förutsättningar, detta innefattar arbetets uppläggning, organisation och innehåll samt den fysiska miljön och belastningsbild som arbetsuppgifterna innebär.

Större företag och organisationer har antingen egen företagshälsovård eller avtal med sådan medan mindre företag anlitar hjälp mer vid behov. Arbetsgivaren har huvudansvaret och arbetstagaren deltar i arbetsmiljöarbetet genom exempelvis upplysa om risker, tillbud, sjukdom och olycksfall, föreslå åtgärder och lämna synpunkter på det som genomförts. Tidig inkoppling av ergonom och företagshälsovård som leder till bra förutsättningar för arbetsmiljön är både kostnadsbesparande och ökar välmående och prestation hos medarbetare.

Arbetshygieniska förhållanden som luft, ljud, ljus och vibrationer ska vara tillfredsställande liksom att enformighet, stress och isolering i arbetet skall undvikas. Man brukar dela upp arbetsmiljöområdet i två delar, den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön.

Arbetsuppgifternas innehåll, möjlighet till kontakt, inflytande och samarbete samt möjlighet till kontakt och personlig utveckling är alla faktorer som påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Detta kan bero på dålig ergonomi i kombination med stressproblem. Belastningssjukdomarna är ett av de största arbetsmiljöproblemen i västvärlden. Typ av lampa samt hur ljuset från den samt från dagsljus faller in och reflekteras kan leda till felaktig hållning och positionering och ansträngda ögon med både uppkomna smärttillstånd och mental trötthet som följd.

Arbetsmiljö och arbetsmiljölagen Arbetsmiljö handlar om alla faktorer i arbetet som påverkar hur du mår. Alla företag, oavsett bransch eller storlek, ska enligt lag bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete. Ordet ergonomi betyder kunskap om arbete och handlar om samspelet mellan människan och den fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljön eller med andra ord, samspelet människa, arbetsuppgifter och den omgivande miljön.

Kognitiv ergonomi handlar om hur information presenteras och bearbetas. Den psykosociala arbetsmiljön är mer komplex och svårare att avgränsa. Det ligger i både arbetsgivare och arbetstagarens intresse att arbetsplatsen har en god arbetsmiljö och det åligger arbetsgivaren ett lagstadgat ansvar att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö Arbetsmiljölagen Syftet med lagen är att det även skall finnas en strävan att arbetsmiljön skall ge ett positivt utbyte i form av ett rikt arbetsinnehåll, arbetstillfredsställelse, gemenskap och personlig utveckling.

Redan vid planeringen av arbetslokaler, teknik, utrustning och arbetsmetoder skall hänsyn tas till arbetsmiljölagen. Den omfattar allt från design och utformning av saker till kroppsbelastning, belysning, luft och interaktionen mellan människor. Ergonomi kan också sägas handla om att ur olika aspekter optimera arbetsmiljön. Fysisk ergonomi handlar om design av verktyg och utrustning samt belastningsmoment. Psykosociala faktorer framkommer genom att arbetsmiljön betraktas ur både psykologisk och sociologisk synvinkel och kan omfatta både fysiska, organisatoriska och sociala miljöfaktorer.

Ergonomi kontor

Skyddsombudet rapporterar till arbetsgivaren. Dessa kan vara tekniska, fysiska, arbetsorganisatoriska, sociala samt arbetetsinnehållsmässiga. Företagshälsovården skall arbeta med att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt kunna identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa.

Kvinnor drabbas nästan dubbelt så ofta som män. Arbetstagaren skall ges möjlighet att delta i utformningen av sin egen arbetssituation. Om själva arbetet är fysiskt ensidigt är det viktigt att skapa variation på annat sätt.

Belastningsergonomi handlar om arbete inriktat på att minska risken för belastningsskador och belastningssjukdomar samt att göra ergonomiska förändringar på arbetsplatsen då dessa har uppstått. Ett skyddsombud, vilken är arbetstagarnas representant och utses av facket eller av arbetstagarna direkt, är inkopplad vid planering och genomförandet av arbetet samt vid undersökning av arbetsförhållandena.

Det ergonomiska arbetet syftar till att förbättra den fysiska och psykosociala arbetsmiljön och undvika samt minska ohälsa.

Ergonomi - arbete i vård och omsorg

Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön och ska se till att arbetsmiljöarbetet ingår naturligt i verksamheten. Det kan exempelvis vara stolar, bord, kontorsbord, arbetsytor, datorer, lokaler, ljud och temperatur. Belastningsskador orsakas ofta av långvarigt statiskt arbete som är ensidigt men inte nödvändigtvis särskilt tungt. Företagshälsovård Företagshälsovården skall vara en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering och det är arbetsgivarens ansvar att sådan finns att tillgå.

Den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning på arbetsplatsen är smärta i rörelseapparaten.