Kan riksdagen tillsätta en utredning

Skillnaderna kan inte härledas till någon enskild dödsorsak utan till flera, exempelvis medfödda skador och olyckor. Dessa skillnader finns även bland unga, ännu inte färdigutbildade vuxna, om än i mindre utsträckning. Tack vare forskningen vet vi i dag att övervikt och fetma drabbar olika grupper i varierande utsträckning.

Ett av de största folkhälsoproblemen, inte bara i Sverige utan i hela västvärlden, är övervikt och fetma. Förutom förhöjd risk för cancer, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom så är fetma och övervikt ofta associerat med social stigmatisering, vilket riskerar att leda till psykisk ohälsa. Tidiga insatser för att främja en god folkhälsa är av yttersta vikt. Barnen till dessa föräldrar har också nästan tre gånger så stor risk som andra barn att bli inskrivna på sjukhus p.

För barn och ungdomar med över­vikt och fetma är risken dessvärre stor att övervikten och fetman kvarstår i vuxen ålder. Rapporten visade att klyftorna i västvärlden har vuxit snabbt och att Sverige är ett av de länder där skillnaderna ökat mest. Även här finns dock tydliga skillnader mellan olika grupper utifrån moderns utbildningsnivå. Det aktiva Folkhälsoarbetet behöver ta sin utgångspunkt i att förebygga ohälsa genom preventiva åtgärder.

Resultatet visar att det finns stora sociala skillnader i barns hälsa, en bild som Vänsterpartiet delar. Detta ger sammantaget en bild av utsatta barn som redan i tidig ålder blir predisponerade att hamna i psykisk sjukdom som vuxna. Arbetet för att bryta de skillnader i hälsa och livslängd som klasstillhörighet i dag innebär är en helt central del i denna vision.

Mycket riktigt är också övervikt och fetma en av de främsta orsakerna till sjukdomsbördan och förtida död i Sverige. Barn till föräldrar som tar emot ekonomiskt bistånd är särskilt exponerade för hälso­problem, och de löper mer än dubbelt så hög risk att dö under barndomen jämfört med andra barn. Det aktiva, systematiska och långsiktiga folkhälsoarbetet syftar till att befolkningen ska kunna leva längre och friskare liv oavsett klass, kön eller härkomst.

Ett aktivt folkhälsoarbete är en investering i framtida generationers hälsa och väl­mående. De sociala hälsoklyftorna är tydliga redan bland barn och unga samtidigt som förutsätt­ningarna att vända en negativ utveckling är gynnsammare om insatser kan sättas in så tidigt som möjligt. I ett välfärdssamhälle är folkhälsa tätt förknippat med åtgärder för att öka jämlikheten. Dödligheten bland barn och unga är mycket låg i Sverige sett ur ett internatio­nellt perspektiv.

I grunden handlar detta om befolkningens rätt att få leva fria och rika liv fast förvissade om att samhället har ställt sina resurser till förfogande för att främja en hälsosam tillvaro. Vänsterpartiet värnar alla barn och ungdomars rätt till folkhälsoinsatser som stärker välmåendet och samtidigt rustar för en god hälsa senare i livet.

I Sverige lider ca 15 procent av befolkningen av övervikt och fetma, detta är bara margi­nellt under EU-snittet. Marmotkommissionen vars titel var Closing the gap, som syftade på hälsoklyftorna, och presenterade kommissionen sina resultat.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. En oroande utveckling som det är angeläget att bryta. Få andra uppgifter kan anses mer angelägna i ett välfärdssamhälle än att sam­hället arbetar för ett generellt välmående bland befolkningen.

Statens offentliga utredningar engelska

I SNS forskningsrapport Hellre rik och frisk — om familjebakgrund och barns hälsa, går forskarna igenom i vilken utsträckning föräldrars ekonomiska och sociala situation påverkar barns hälsa. Kostfaktorer är den näst högsta riskfaktorn för sjukdomsbörda i Sverige. Likaså arbetet för att eliminera skillnaderna i hälsa mellan män och kvinnor utgör en viktig grundpelare i Vänsterpartiets syn på folkhälsa. Regeringen bör ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram förslag på en hand­lingsplan för att minska hälsoklyftorna bland barn och unga samt tydligt peka ut de områden som ska prioriteras.

I dag är hälsoklyftorna mellan olika grupper i samhället mycket stor även i unga åldrar. På så sätt sam­spelar individens och samhällets ansvar för en god folkhälsa, med gemensamma an­strängningar är en förbättrad folkhälsa möjlig. Vidare påvisar rapporten att hälsa under barndomen i stor utsträckning har betydelse för skolresultat och huruvida perso­ner hamnar i bidragsberoende senare i livet.

Denna vision, om ett folkhälsoarbete som tar sin utgångspunkt i människovärdet, delar Vänsterpartiet fullt ut. Samhällets insatser för att stärka jämlikheten i folkhälsoarbetet behöver stärkas ytterligare, inte minst bland barn och unga.

Regeringens behandling av riksdagens tillkännagivanden

I grunden handlar denna fråga om att alla barn har rätt till en god hälsa och en hälsosam tillvaro. Detta riskerar att leda till att hälsoklyftan lever vidare även senare i livet med ohälsa som följd. Förebyggande arbete för att motverka ohälsa hos barn är därmed en viktig åtgärd på både kort och lång sikt. Vänster­partiet accepterar inte att socioekonomiska faktorer påverkar barns villkor och hälsa.

År tillsatte WHO den s.