Hur vanligt är könsdysfori

Möjligheten till könsbekräftande vård ser mycket olika ut i olika länder. Den som upplever könsdysfori kan få könsbekräftande behandling. Det handlar även om skäggväxt och annan kroppsbehåring samt hur ens bröstkorg ser ut. Rent kroppsligt finns det inte bara två kön, utan en mängd variationer. Könsdysfori är inte ett krav för att vara trans, utan är ett tillstånd som ofta samvarierar med en könsidentitet som inte stämmer överens med det kön man tilldelades när man föddes.

Köerna till utredningsteamen är ofta fleråriga, särskilt för personer under 18 år. Utredningen syftar till att undersöka om en person upplever könsdysfori och om könsbekräftande vård är rätt åtgärd för personen ifråga. Precis som vid andra utredningar tittar teamen på om det finns psykisk ohälsa eller andra hälsobekymmer som kan innebära att annan behandling behövs istället eller först. Juridiskt kön är det kön som står registrerat i folkbokföringen.

Det gör man till exempel genom kläder, kroppsspråk, frisyr, om och hur man sminkar sig, och röst. I Sverige är könsutredning och könsbekräftande behandling en del av den statligt finansierade vården. Utredningen för personer under 18 år tar flera år att göra, för vuxna är utredningen ofta kortare. En hel del personer inser att man är trans i samband med puberteten, då pubertetsförändringar och starkare könsnormer kan göra att det blir mer uppenbart att det tilldelade könet inte stämmer.

Könsdysfori diagnoskriterier

I Sverige görs så kallade könsutredningar av särskilda team inom specialistpsykiatrin vid flera universitetssjukhus runt om i Sverige. För en del personer kommer insikten om att man är transperson i mötet med andra transpersoner: man får plötsligt ord på något man redan känner men saknat möjlighet att förklara för sig själv och för andra. Här kan du läsa mer om könsdysfori som diagnos.

Många transpersoner har könsdysfori. I Sverige tilldelas juridiskt kön vid födseln genom att vårdpersonal bedömer könstillhörighet utifrån yttre könsorgan. Ens juridiska kön framgår också av personnumrets näst sista siffra. Teamen som gör denna typ av utredning består av personer som, förutom sin yrkeskunskap, har spetskompetens kring könsdysfori. Socialstyrelsen definierar könsdysfori som ett psykiskt lidande eller en försämrad förmåga att fungera i vardagen som orsakas av att könsidentiteten inte stämmer överens med det kön som tilldelades juridiskt vid födseln.

Det är viktigt att förstå att vården ser annorlunda ut i exempelvis USA och att det därför inte går att applicera kritik eller forskning från USA rakt av på Sverige. Könsdysfori kan vara kroppslig t. Könsidentitet är det kön man känner sig som. Det finns andra länder som har fler juridiska kön, till exempel Tyskland, Australien och Sydafrika.

Helt enkelt det kön man känner att man har. Könsuttryck är hur man uttrycker sig i fråga om kön. En del inser det i ung vuxen ålder, en del i vuxen ålder, en del sent i livet. För att säkerställa att personer får rätt vård gör man noggranna utredningar, särskilt för den som är under 18 år. Det finns också många transpersoner som inte har det.

Att det är möjligt att diagnostisera innebär inte att könsdysfori är en sjukdom, utan diagnosen beskriver ett behov av kontakt med hälso- och sjukvården och av viss medicinsk hjälp. Det står i passet och ibland på ens legitimation.

Redan vid några års ålder kan många barn avgöra att de har, eller inte har, det kön som omgivningen förväntar sig. Könsuttryck är en del av socialt kön, som även omfattar exempelvis fritidsintressen, vilken roll man tar i grupper och olika förväntningar utifrån kön. Könsidentiteten formas ofta mycket tidigt.

Det behöver inte överensstämma med hur ens kropp ser ut.

Könsdysfori: Vetenskapligt oklart hur unga mår på sikt

Delar av den här informationen är just nu utdaterad i juni Vi arbetar med att uppdatera den. Kropp handlar om inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormonnivåer, alltså utifrån om man har äggstockar, testiklar, snippa, snopp, högst nivåer av östrogen eller testosteron, XX- eller XY- kromosomer. I Sverige finns det två juridiska kön: kvinna och man.

För den stora majoriteten människor är könsidentitet fast förankrat i personen när en person väl har hittat rätt. För en liten del transpersoner är könsidentiteten föränderlig, exempelvis kan en identifiera sig som gender fluid, och alltså ha en föränderlig eller flytande könsidentitet. Alla människor har själva rätt att bestämma vilken könsidentitet de har.